Som stationsvärd får jag möjligheten att hjälpa många människor med olika behov. Oftast är dom med på vart vi skall ta vägen. Ledsagade en kille med Downs syndrom härom dagen.
- kom, här står ditt tåg, sa jag
- Nej! jag vill åka det tåget, sa han och pekade åt ett helt annat håll.
- men tåget skall gå snart, kom nu, sa jag och började känna paniken komma.
- Jag vill åka det tåget, upprepade han
Sådär höll vi på en stund. Men till slut så...
Flexilibitet och servicekänsla hur man löser liknande situationer är svårt att lära in på kurser. Men ibland får man till det ändå.
Det känns skönt när man löst situationen.
Det är skönt att kunna hjälpa till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar